|
Om mig

Jag heter Mia Oskarson, är född 1983 och är uppväxt och boende i Alingsås, en stad jag älskar. För närvarande är jag boende tillsammans med min sambo Andreas och mina två hundar i en lägenhet med nästan direkt närhet till skog och mark. I november kommer vi dock flytta in i vårt drömhus, 1.5 mil från stan, med skogen runt knuten och endast 75 m från en underbar liten sjö.
I min familj har vi i stort sett alltid haft djur, främst tack vare att min storasyster Malin envist bearbetat våra föräldrar att låta oss skaffa både det ena och det andra ;). Det har varit allt från marsvin och gerbiler, fåglar och fiskar, katter och kaniner. Mellan åren 92-06 var jag även en inbiten hästtjej som under de senare åren hade ett eget halvblod som jag tränade och (försökte) tävla med. Dock lades ridhjälmen på hyllan när jag sålde mitt sto, och nu blir det bara sporadiska ridturer kanske en gång vartannat år.
Men det djurslag som legat mig allra varmast om hjärtat, och kommer så göra resten av mitt liv, har varit hunden.
Jag har levt med hund sedan jag var 6 år gammal, och började gå kurser i hundträning år 1998, då jag fick min första ”egna” hund Beatnik (Fenvolds Beatnik f 1998), en Cavalier King Charles Spaniel hane. Både han och Warro (Bazetts Warrior f 1998),även han en cavalier, var hela familjens hundar egentligen men det var jag som tränade, och senare tävlade, mest med Beatnik. Han var en otroligt härlig hund med stor arbetsvilja och motor, och han kunde arbeta i timtal för den allra minsta bit av ätbar belöning.

Warro och Beatnik
När jag på senare år lärt mig om klickerträning, så öppnades ännu en dimension i inlärningen med honom. Hade jag då haft de klickerkunskaper som jag har nu, så hade det inte funnits mycket jag inte kunde lära honom. Tyvärr så var jag tvungen att låta honom somna in i oktober 2008, på grund av ett långt gånget blåsljud. Han var min allra bästa vän och jag tror att han alltid kommer ha den största platsen i mitt hjärta, oavsett hur många hundar jag kommer att ha i framtiden.
Det som underlättade sorgen efter Beatnik lite var att jag sensommaren 2007 köpt mig en ny liten hund. Min dvärgschnauzer Homer skulle bli min nya tävlingshund, men tyvärr var början av hans liv kantad med sjukdomar och operationer. Nu är han återställd, men hans stora uppgift här i livet har blivit att vara en sällskapshund och högt älskad familjemedlem.

Jag och Homer 2008
I augusti 2009 utökades vår lilla flock med min australian shepherd tik Lyxa. Hon är en hett efterlängtad hund som kommer att bli min framtida tränings - och tävlingskamrat. Vi har ambitioner att tävla i agility, lydnad, bruks (främst spår och rapport) och även att testa på vallning.
Vi har börjat komma ut på tävlingsbanorna, och tog LPI tillsammans strax efter att Lyxa fyllt 14 månader.

Jag och Lyxa efter vår seger i Lkl 1 på Skara BK den 12/9 2010
|